Friluftsliv
Telezoomen Sony FE 200-600/5,6-6,3 G OSS presterar bra. Brännviddsomfånget är mycket användbart. När vidderna är vita och det är dagsljus är varken slutartid eller låga ISO-tal något problem alls trots objektivets lite sämre ljusstyrka.
Just det här motivet var det just förgrunden som fick mig att fotografera…
Teknik: Sony FE 200-600/5,6-6,3 G OSS och Sony A7R III. Brännvid 275 mm, ISO 200, bländare 6,3 och slutartid 1/2500 s.
Häromdagen såg jag en spårlöpa uppför fjället som fångade min nyfikenhet.
Jag zoomade in till 600 mm och fotograferade avtrycken. Just de korta linjerna var intressanta, eftersom stavspetsen endast för ett kort ögonblick lämnat snön för att därefter rita ett sträck innan den sjönk ner i det vita igen. Därtill var stavnedsättning ovanligt tät och trugan hade en väl tilltagen diameter.
Jag tittade i spårboken och bläddrade förbi järv, varg och myskoxe innan jag fick korn på vem det var…
Mattias Nilsson.
Jag följde efter.
Teknik: Sony A7R III och Sony FE 200-600/5,6-6,3 G OSS. Brännvidd 600 mm, ISO 200, bländare 6,3 och slutartid 1/2000 s.
Är att pimpla lake i ett rött tält under stjärnorna med Jonte…
Skid- och snöskovandringen hem bjöd på norrsken och kvicksilvret var nere på 20 minus.
Teknik: Sony A7R III, Zeiss Vario-Tessar T* FE 16-35/4 ZA OSS och stativ. ISO 6400, bländare 8 och slutartid 8 s.
I det senaste numret (nr 1 2020) av Allt om flugfiske är artikeln ”En dyr fluga i fjällen…” publicerad.
Den är skriven av min gode vän Anders Holm. Det roliga i sammanhanget är att den till viss del handlar om mig och flera av fotografierna har jag förevigat. Ni kan läsa om flugan flugan Parmachene Belle, både hur jag binder den samt intressant historik om flugan.
När jag läste storyn och såg fotografierna kommer dagarna och äventyret åter i dager. Och det är nog dags att fylla på plåtasken med fler Parmachene Belle inför sommaren…
Gick igenom en bildmapp från Trondheimsfjorden ifjol där havsfiske var i fokus.
Hågäl är en hajart som kan bli upp till 4 kg och simmar oftast djupt, ca 200-500 m. Den finns i östra Atlanten, Medelhavet och norra Afrika. Ibland dyker den upp i Skagerack och Kattegatt. Snabbfakta Wikipedia.
För Jonte var det en ny fiskart!
I träkåsan kaffesump kan man ta del av mycket. Det är nästan som en magisk spåkula.
Rakt upp är en större mörk cirkel i sumpen som påvisar röding. Av den oregelbundna formen att döma och cirkelns diameter är fiskens vikt på 1,33 kg. Just nedanför bildar kaffesumpen en glad mun och det indikerar öring på snudd kilot. Med tanke på halvcirkelns kraftiga böjning är en inte alltför vågad gissning att fisken föll för en torrfluga! Goddard Caddis.
Det finns mycket att ta del av i botten av en träkåsa. Svärtan visar också på många påtårar och äventyr i mångfald.
Men i Stefans självlysande orange kåsa kan vi ta del av. Ingentinget…
Ett färgstarkt ögonblick från i somras.
Jag införskaffade normalzoomen Sony Zeiss Varit Sonnar T* 24-70/2,8 ZA SSM (idag finns den i en ny uppdaterad version) år 2009. I 10 år har jag använt den tillsammans med Sony A900, Sony A99 och nu med Sony A99 II. Det är mitt mest använda objektiv. De senaste åren har jag ofta ersatt den med Sony Zeiss Varit-Tessar T* FE 16-35/4 ZA OSS (Sony A7R II) och Sony AF 50/2,8 Makro (Sony A99 II) under mina flugfiskeäventyr. Denna kombination har fungerat lite annorlunda i jämförelse med 24-70-zoomen. Jag kommer med stor sannolikhet att gå över helt till E-mount framöver. Hur som helst, några spontana tankesnurrar, eller nörderier, kring detta:
- Vilken bra kombo för flugfiske Zeisszoomen (24-70/2,8) och A99 II är.
- 24-70:an har en bra närgräns och det är skarpt inom det gyllene snittet på största bländare, skapar en fin oskärpa och en fin neutral färgåtergivning. Det är bra till mycket, porträtt, matlagning, fiskar, landskap m.m.
- Det negativa som jag ser det (normalt för dessa zoomar) är att yttersta hörnen tappar lite skärpa vid landskapsfotografering med 24 mm, se upp med att ha solen i motivet (lägg solen i kanten eller just utanför bildytan istället), tung (974 g) och det tappar lite i kvalitet ut mot 70 mm men är användbar där också.
- När jag använt 16-35:an istället fotograferade jag till en början fotografier med för alldeles för mycket vidvinkel på fel motiv. Vid rätt motiv javisst. I ett tält, i en båt, en flugfiskesiluett mot natthimlen, från helikoptern m.m. Jag noterar också att jag oftast använder 24-70:an i brännviddsomfånget 24-55 mm och sällan i teleläget.
- En fast brännvidd kräver mer rörelse av fotografen för att variera kompositionen, vilket ofta ger fullträffar! Men zoomen är bekväm och har tiden på sin sida…
- Zoom – ja, bländare zoom 2,8 – gärna, många objektiv som täcker precis allt – nej, få objektiv som kompletterar varandra – ja, lägsta möjliga vikt – ja.
- Två eller fler objektiv blir lika tungt eller tyngre än en 24-70/2,8 (A- eller E-mount) och väljer jag 24-70 behövs också ett makro. Därtill början en telezoom ofta vid 70 mm…
- En intressant kombo som dyker upp i mina tankar med just flugfisket är Sony FE 16-35/2,8 GM. Jag äger redan Sony Zeiss Sonnar T* FE 55/1,8 ZA som jag skulle behöva komplettera med ett makroobjektiv. Men jag har ju redan Sony Zeiss 16-35/4 som också har bildstabilisering…
- Sony FE 24-70/2,8 GM är också intressant. Vikt 886 g och knappt ett hekto lättare än Zeisszoomen. Jag fick förmånen att testa objektivet i vintras och vet att den nedbländad för lansdskapsfotografi ger en grym skärpa över hela bildytan och skulle ersätta fasta brännvidder. Men jag har ju redan Sony Zeiss 55/1,8…
- En bra närgräns kan inte ersätta ett makro-objektiv…
- Leker ibland med tanken att det skulle räcka med en fast 35 mm och ett makro de gånger jag verkligen vill packa lätt…
- Zeisszoomen får fungerande autofokus med adapter (jag har Sony LA-EA3) på E-mountkameror. Jag har dock inte använt den kombon nämnvärt och vet därför inte om jag skulle bli tillfreds…
- Andra objektiv i sammanhanget: Mycket intressanta Sony FE 35/1,8 (närgräns 0,22 cm, 280 g), Sony Zeiss Sonnar T* FE 35/2,8 ZA (närgräns 0,35 cm, 120 g), Sony FE 50/2,8 Makro (närgräns 0,16 cm, 235 g) och Sony FE 90/2,8 Makro G OSS (närgräns 0,28 cm, 602 g). Och den mest extrema vidvinkelzoomen Sony FE 12-24/4 G…
- Eller Jonte – ska jag behålla Zeissezoomen? Mitt gamla flugspö, Sage Graphite II, levererar ju fortfarande trots att det är 22 år sedan inköp. Det finns något speciellt med gamla prylar som är väl använda genom åren. Eller hur?
- Vilka russin ska jag ta ur kakan? Hur tänker ni?
To be continued…
Förresten. Teknikinfo för den som vill dyka ner i metadatan… Brännvidd 55 mm, bländare 3,2, Slutartid 1/640 s och ISO 200.