Landskap
Trappstegsforsen och Kultsjöån är höstvackra just nu.
Första fotoförsöket hade jag inget minneskort i kameran.
Under andra försöket dog batteriet plötslig och till min fasa låg reservbatterierna kvar hemma. Ögonblicket blev laddat. Av frustration.
Men. Trots minnesförlust och kortslutning övervann jag motståndet vid mitt. Tredje försök…
Jag var helt enkelt inte i månfas och blev överraskad när jag såg den.
Min maximala brännvidd var 200 mm vid fototillfället, men jag behövde komma närmare.
Jag löste det genom att montera en konverter som förlängde brännvidden med 1,4 gånger samt att klicka mig in i kamerans meny och ställa in APS-C-storlek, istället för fullformat. Det gav ytterligare en ökning av brännvidden med 1,5. Summa summarium 200 mm x 1,4 x 1,5 = 420 mm.
En fullmåne som. Vann i förlängningen..
Sony A99 II & Zeiss Sonnar T* 24-70/2,8 ZA . ISO 400, bländare 8 & slutartid 1/60 s vid brännvidden 24 mm.
Kommentar:
Ljuset, molnen, regnet och det dunkla ljuset var vackert. Jag är glad att jag hann föreviga motivet med båtarna i förgrunden innan ovädret drog vidare.
Jag fotograferade i RAW, utan några tillsatser. I bildbehandlingen lättade jag upp förgrunden med båtarna en liten liten aning samt höll koll på mellantonerna och kontrasten i verktyget ”kurvor”. Det viktigaste var att få med all information i RAW-framkallningen och skärpa bilden när jag tar ner den till en webb-fil.
Under 15 dagar har jag varit på resande fot.
Att få fjällvandra med flugspöet i handen, håven hängandes på kameraryggsäcken och känna vinden i ansiktet. Höra myggsurr, blicka ut över nejderna och bara vara i nuet är en underbar känsla som min fiskebroder Jonathan lyckades konserverade på bild!
Jag skulle kunna skriva en hel bok om vädret eller hur man kokar det bästa kaffet under tarpen. Men jag trivs att vistas nära naturens element. Och i fjärran finns alltid ett moget hjortron eller en vakande fisk som är värd. All väntan…
Historierna från dagarna kommer jag att sätta ord på. Den här trippen hade också min kamera Sony A99 II en mycket framträdande roll tillsammans med mina objektiv Sony AF 70-200/2.8 G SSM II, Zeiss Sonnar T* 24-70/2,8 ZA och Sony AF 50/2.8 Macro.
Jag guidade ett sällskap på flugfiskeäventyr vid övre Ransarån.
Den varma dagen förbyttes hastigt mot en kall afton när solen försvann bakom fjället. Kalldimma uppenbarade sig och det blev fotoläge.
Hela julinatten tillbringade jag på toppen av ett litet fjäll och fotograferade med min analoga utrustning. Det var fjällmagi i ordets rätta bemärkelse.
När jag vandrade hem på morgonen gnistrade midsommarblomster och smörbollar i solljuset, infrusna i iskristaller.
Ser ni tälten i fotografiet?
Dags att göra en avstämning med det analoga fotograferande med min mellanformatskamera Mamiya 7 II. Resultaten är varierande och här är några reflektioner.
- Der är inte så smart att fotografera med svartvit film när solnedgången är vacker rödorange eller när höstfärgerna är varma och färglada…
- Det är svårt med mätarsökare, eftersom jag är van vid att se motivet i sökaren som det kommer att avbildas i fotografiet. Jag måste helt enkelt bli mer kompis med den.
- Jag bör fotografera endast när det är fotoläge. Undvika att försöka finna motiv när det är bättre att koka kaffe… När jag får tillbaka just en sådan filmrulle från framkallning funderar jag på att sälja utrustningen.
- Frustrerande att ha flera olika valmöjligheter. Dels olika kamerahus (analogt och digitalt), objektiv och filmval. Det är lätt att det blivit en ny dag innan jag valt teknik…
- En bra skanning är viktigare än man tror. Jag är glad att jag har en Imaconskanner i mitt analoga arbetsflöde.
Men…
- Det är en speciell känsla att ladda en filmrulle i kameran. Väldigt lite wifi, liksom…
- Ett motiv där exponeringen sitter är en fröjd att ta fram i dager. Den långsamma processen med ljusbord, skanning och smutsbortagning är en fröjd för fotosjälen. Det känns lite som att hugga ved, väldigt fysiskt. Och fotografiet finns ju på riktigt!
- Jag gillar formatet 6 x 7 cm, likaså 24 x 65 cm som jag kan fotografera på småbildsfilm med en panoramainsats.
- Desto mer jag fotograferar analogt uppskattar jag min digitala fotoutrustning. Vilka fantastiska bildfiler, ISO-prestanda m.m. Det finns inget analogt vs digitalt för mig. Analogt är ett roligt sidoprojekt.
- Det som avbildar på ett nytt- eller annorlunda vis gillar jag, vilket det analoga fotografiet ofta gör i jämförelse med det digitala.
Och framöver…
- Ska jag ge det analoga en chans till.
- Är jag intresserad av att fotografera mer landskap med vidvinkeln Mamiya 7N43mm F/4,5.
- Fotografera med panoramainsatsen. Det var länge sedan och jag är svag för just det formatet.
- Kanske jag testar en diafilm, Velvia 50. Jag hade tänkt att inte göra det från början eftersom jag känt en stor mättnad av filmen sedan det begav sig. Men, kanske…
- Kommer jag att testa Kodak T-Max 400, har 2 st 120-rullar. Kodak Tri-X 400 och Illford HP5 Plus 400 är jag också nyfiken på.
- Är jag fortfarande intresserad av att fotografera med negativ färgfilm.
- Hoppas jag kunna minimera och begränsa utrustningen. Varför inte smyga ner den analoga kameran med endast ett objektiv och en laddad film bredvid den digitala utrustningen. Och koncentrera mig på det när det blir fotoläge.
Fotografiet. Midsommarnatt 2016 vid Trappstegsforsen. Mamiya 7 II, Mamiya 7N43mm F/4 och Kodak Portra 160. Från just det tillfället var det en hel filmrulle som blev lyckad.