Landskap
Ett foto från den magiska norrskensnatten är förädlad till fotokonst. Canvastavlan har måtten 37 x 100 cm och är fernissad med tre lager.
Jag fotograferade bilden med hjälp av ett fisheyeobjektiv. Genom att placera fjällhorisonten i bildens mitt förvrängdes inte motivet så mycket. Bilden är interpolerad (lägga till fler pixlar än vad min Sonykamera registrerat) och beskuren i ett bestämt panoramaformat som passar min canvasduk och kilram.
Bilden finns nu att beställa. Klicka här för prisuppgift.
By Aurora B.
Hänförd, berörd. Av skenet från norr.
Över mig, Kultsjön och Marsfjällen.
Över allt.
Jag är svag för natur- och landskapsbilder som är färglösa. Eller har en reducerad färgskala. Det ger känslan av en gråskala som det finns i svartvita bilder.
Den här vyn fotograferade jag med ett teleobjektiv i höst. När skymningen anlände…
Förra veckan ändrades höstfärgerna. Färgskalan skiftade från gult och grönt till brunt och orange, vilket jag gillade.
Jag tycker det kan vara svårt att fotografera krokiga fjällbjörkar i höstfärger, att hitta ett utsnitt som tilltalar. Vilken brännvidd, kort eller lång skärpedjup?
Ofta slutar det med att jag använder mig av mitt magiska objektiv – Zeiss Sonnar T* AF 135/1,8 ZA. Och ett kort skärpedjup.
Den höga ljudstyrkan och skärpan över hela bildytan är objektivets signum. Här använde jag bländare 2,5.
I går. Ett fint fotouppdrag i höstfärger.
Att få förmånen att få beskåda Vilhelmina och Doroteas samhällen, byar, vattendrag och fjäll från ovan är både spektakulärt och gav mig en varm känsla inombords. Det är ju faktiskt mina hemtrakter.
Förutom själva jobbet passade jag på att dokumentera med min kamera. När ljuset, höstfärgerna och vyn sammanstrålande på ett tilltalande sätt blev resultatet mycket bra. Men diset som uppkommit från den isländska vulkanen Bardarbunga ställde till det ibland. Speciellt i motljus.
Bilden ovan visar hur skymningen över Borgafjäll såg ut i går.
Ett stort tack till piloten Bengt! Det här gör jag gärna om. Försommar, skir grönska och snö på fjälltopparna, står det på min önskelista…
I helgen fotograferade jag yoga bilder för min samarbetspartner Saxnäsgården. I samarbeta med Ulrika Cassel från Mya Flow Studio i Umeå genomförde de en yogahelg i Saxnäs.
Fjäll, höstfärger, mental och fysisk träning. Härliga ingredienser som jag fick förmånen att dokumentera med min kamera.
Tack till hela gänget för en mycket trevlig dag!
Det är min första vecka efter sommaren framför bildskärmen. Rawframkallning och fyrkantiga ögon. Bilder ska fixas och levereras. Många av sommarens fotoögonblick granskas och synas. Jag passerar både i tid och rum, återupplever, ser tillbaka.
När jag fick syn på denna bild fick jag en vemodig känsla inom mig. Sommaren med det eviga ljuset och sin livsgnista är nu ett minne blott. Nu har vegetationen i Saxnäs en del gula inslag och nätterna blir allt mörkare.
Jag gillar hösten. Men sommaren kunde gärna fått vara längre. Eller kanske det är på tiden att införa 48 timmarsdygn under juni, juli och augusti? Då skulle jag hinna med. Allt jag som jag vill uppleva.
Just forsar har jag en fallenhet att fota. Men Trappstegsforsen är svårfotad. Det får inte vara för stort vattenflöde eller hårt solljus.
Detta ögonblick förevigade jag i mjukt kvällsljus genom skir grönska. 2014-06-06, kl 19.50, stod det att läsa i bildfilens metadata…
Min kajak, spegelblankt vatten och flugspöet i fören…
Förra veckan kom jag hem från en lång fotoresa. Jag genomförde ett fint fotouppdrag i Nordnorge där jag fotograferade samiska destinationer samt gjorde ett fiskereportage.
Ett stort tack till alla jag träffat under resan! Ett speciellt tack till Henrik Solberg, Manndalen Sjöbuer, som guidade oss under under vår vistelse i Manndalen.
Glaciärvandring, havsfiske, fjäll, friluftsliv, fjordar, trevliga människor, storlagna vyer, vattenfall, samisk kultur, hav, god mat, vackert nattljus… Det är lätt att få sömnbrist i Nordnorge.
Vår lyxyacht åkte förbi Japan och vidare ut på det stora havet. När vi nådde kontinenten på andra sidan, jag tror det stod Karibien på resebiljetten, gick vi i land på en obebodd sandstrand.
Sanden var het och det brände under fötterna. Vattnet var kristallklart – och man såg botten, stenar och exotiska fiskar. Badtemperaturen i den ensligt belägna lagunen var perfekt. Doppen blev så långvariga att det att det började växa simhud mellan tårna. Dagarna, eller var det timmar…, passerade och blek blev röd. Sedan åkte vi tillbaka. Över det stora havet.
Skämt åsido. Vardag i Saxnäs. Stranden döptes till Guldstranden. Eller Golden Beach om man vill vara internationell och inte nypa sig i armen under hemfärden…
Ett stort tack till våra kusiner från Skåne. För att de upptäckte och döpte den magiska platsen och förgyllde våra dagar!
Under två dagar besökte jag södra Lapplands tre kommuner Åsele, Dorotea och min hemkommun Vilhelmina. Jag hade ett fint fotouppdrag som sträckte sig över 70 mil i bil, genom fjäll- och skogslandskap. Tack till alla jag mötte och jobbade med under dagarna!
En kväll jobbade jag över. Det var en höjdare att vandra upp på den lilla fjälltoppen. Vädret var fantastiskt och de vita hjortronblommorna och Borgahällan fångade min fotoiver. Jag ville föreviga dem tillsammans.
Och det finns goda utsikter att det kommer bli en hel del övertid i sommar. Vyerna är vackra så här års. Speciellt när solen dalar i den magiska lapplandsnatten…
