Natur
Under mina år som fotograf och flugfiskare har jag mött många trevliga människor. Att fiska med Anders var en mycket speciell upplevelse på många sätt.
Han syntes aldrig till. Anders försvann bland knotiga fjällbjörkar, vide och blommande sommarängar. Ibland kunde man skymta en keps eller ett flugspö som stack ut från vegetationen. Annars tycktes han befinna sig i en annan dimension. Var han ett väsen måntro?
Men helt plötsligt kunde Anders dyka upp, från ingenstans. En näve exklusiva kaffebönor från Sydamerika maldes och kaffe kokades på ett helt nytt sätt. Sådana tillfällen kunde jag inte sumpa.
Min träkåsa fylldes med en svart dryck med en himmelsk arom. Jag blundande, drack ur kåsan och njöt.
Sedan öppnade jag mina ögon och såg att Anders var borta. Jag tittade sedan ner i kåsan och noterade besviket att kaffet också var slut. Och jag kunde bara konstatera att det var. Försvinnande gott…
…landade nyss på min bildskärm.
Undrar.
Var det en hallucination eller flugfiskefeber? Eller kanske bara en sommarlängtan?
Jag får vara vaksam över mitt tillstånd och inte springa efter flugspöet, jag menar sländan förstås. När den flyger iväg.
Har hört att flugbindning är rätt medicinering. För åkomman…
Ibland har jag tur. Att jag befinner mig på rätt plats vid rätt tidpunkt när naturen visar upp sig från sin allra bildskönaste sida.
Som när jag fotograferade den här bilden. Det blå ljuset, vattenspegeln och de låga fjällen i bakgrunden. Och så Jonte förstås, kanske världens allra vackraste flugfiskare, som förädlar varje motiv han kliver in i…
Jag har fotograferat med negativ film vid sidan om det digitala sista året när den analoga andan fallit på. Några 120-rullar svartvitt och färgnegativ har det blivit.
Den här bilden fotograferade jag i november förra året.
Mamiya 7 II, 150 mm, stativ och Kodak Professional T-MAX 100. Skannad med min Imacon Flextight Photo.
Klicka här om ni är intresserade av att se ett fotografi jag fotograferade med min digitala utrustning vid samma tidpunkt.
Jag gillar den här bilden. Skogens inslag av höstfärger och att bilden ändå har en liten dämpad färgskala. Och såklart, vattenspegeln…
Här har jag använt objektivet Sony AF 70-200/2,8 G SSM II och adaptern Sony LA-EA3 med kameran Sony A7 RII. En kombo jag fotograferat mycket med den sista tiden med bra resultat.
Det känns som att slänga en sten i ett glashus nu när vintern precis anlänt och alla aktiviteter med den. Men, jag kan inte hjälpa att en stark sommarlängtan kom över mig när jag gjorde i ordning den här bilden för en artikel.
Försommar, midsommarblomster, skir grönska, snöklädda fjäll, värme, ljusa sommarnätter, spegelblanka vatten. Och vakande fisk…
Oj, nu ser jag att isen på Kultsjön lagt sig. Måste leta rätt på pimbelspöna och köpa maggot.
Kontraster.
Trappstegsforsen är svårfotograferad, tycker jag. Ofta är det för hårt ljus, för högt vattenflöde m.m.
I somras lyckades jag föreviga forsen under den vackraste sommarnatten. Eldskenet, fjällen i bakgrunden, forsen, Vildmarksvägen, husbilen och husvagnarna är ingredienser som tilltalar.
Just den här fotografiet är sammanfogade av tre stycken fotografier förevigad med tekniken Sony A7R II och Canon TS-E 90/2.8. Det medför att fotografiet får en bredd på nästan en meter högupplöst, vilket kan vara bra om ett fotografi ska användas i vissa speciella sammanhang. Jag är också svag för just det här panoramaformatet som ger mig möjlighet att fotografera på ett helt annat sätt än det vanliga småbildsformatet.
Bildfiler som denna är mycket fina att skriva ut i större storlekar på till exempel en canvasduk, förädla en vägg i ett rum som fototapet eller som en stor vepa på en mässa.
Finnmarksvidda, juli 2016.
Det finns ett stort problem att skapa korn, brus, med min digitala kamera. Sony A7R II är helt enkelt för bra och jag var tvungen att vrida upp ISO:t till 51 200.
Jag konverterade fotografiet till gråskala i Camera Raw, utvann all information och öppnade bildfilen i Photoshop. Jag justerade kontrasten med kurvor och tog ner den till webbstorlek och gjorde bilden skarpare med smart skärpa.
Känslan är nästan som i det analoga fotografiet. Visst finns det en skillnad, speciellt när man betraktar de högupplösta filerna i 100%. Den analoga upplevs lite skarpare med sitt vackra korn och i det digitala bruset försvinner information i vissa ytor och detaljer. Men vi pratar om ett mycket högt ISO-värde här och en mycket stor bildfil som dessutom går att skala ner, varvid den då upplevs skarpare. Jag skulle kunna säga att det analoga formatet är finare men jag kan sätta ihop flera fotografier med objektivet, Canon TS-E 24/3,5 L II, som jag använt här, och skapa samma format eller beskära den stora bildfilen.
Slutsats. Jag upplever fotoglädje med bägge teknikerna…
Gammelskogen i Mörresjöliden är fotograferad analogt med Illford Delta 3200 Professional. Brännvidden är 43 mm och exponerat på 120 film. Det svartvita negativet har storleken 6 x 7 cm.
Filmen har ett vackert korn utan att det tappar skärpa, tycker jag. Just i den här miljön kan filmens karaktär ge en vacker och tidlös inramning. Ögonblicket i skogen kunde lika gärna vara förevigad för mycket länge sedan och just den känslan gillar jag. Det känns som filmens kornighet gör sig rättvisa på de stora negativen som också var lätt att skanna. Jag är lite nyfiken hur fotografiet skulle göra sig som utskrift på ett matt konstpapper eller kanske ett barytapapper?
Nästa blogginlägg ska jag visa ett annat motiv från samma området. Skillnaden mot detta fotografi är att det fotografiet är skapad digitalt men jag eftersträvar samma känsla…
Förra året införskaffade jag objektivet Canon TS-E 24/3.5 L II. Med hjälp av en adapter kan jag använda det tillsammans med min kamera Sony A7R II. Jag har inte fotograferat så mycket med det förrän nyligen. I höstskogen har jag letat utsnitt.
Skärpa över hela bildytan (tilt) och att räta upp perspektiv (shift) är möjligheter som kan göra skillnad. Det är en utmaning att lära sig hur tekniken fungerar fullt ut och det tar tid. Att shifta, tilta och fokusera objektivet kräver stor noggrannhet av mig.
Det är ett helt nytt sätt att fotografera natur och landskap. Jag gillar det och brännvidden 24 mm är mycket spännande i sammanhanget…
