Natur
Nysnö, strålande väder och is började frysa till på Kultsjön. Fotoläge.
Jag dröjde mig kvar efter solnedgången. Utifall…
Det blåa ljuset var värt att vänta på.
Teknik
Bilden är skapad av två bilder som jag fotograferat med Canon TS-E 90/2,8 och sammanfogat i Photoshop. Bilden är sedan beskuren i ett kvadratiskt format. Rawfilerna som Sony A7r II fotograferar är det bästa jag sett och jag använder bara den information som finns i bildfilen utan att lägga på färgmättnad m.m. Jag jobbar uteslutande med kurvor för att göra bilden mörkare eller ljusare och öka eller minska kontrasten. Skärpa finns också med på ett hörn. Att använda tilt/shift-objektiv tillsammans med kamerasensorns 42,4 miljoner pixlar ger mig möjligheter att fotografera natur- och landskapsbilder på ett helt nytt sätt. Jag skulle kunna säga att det ger en mellanformatskänsla. Har ni en gång sett analoga mellanformatsbilder på ett ljusbord så vet ni vad jag menar.
Glada barn och en snöängel utanför farstun.
Mitt på dagen sken solen igenom och plusgraderna smälte snön i träden. Ett ypperligt tillfälle att testa ny teknik.
Jag monterade Sony AF 500/4 G SSM med hjälp av adaptern Sony LA-EA3 på min nya kamera A7r II.
Fotostunden blev mycket lyckad…
Dimma, frost och plusgrader fram på dagen. Varken höst eller vinter.
Bilden är en av de första jag fotograferat med min nya kamera Sony A7r II och objektivet Sony Ziess Sonnar T* FE 55/1,8 ZA.
Kvaliteten på bildfilen då? Mycket detaljrik…
Nedanför Marsfjället. Skuggan av en Norrhelikopter…
Jag har alltid varit svag för att fotografera landskap med teleobjektiv. Det finns ofta utsnitt som fångar mina fotointentioner i fjärran. Eller en fullmåne som uppenbarar sig ovanför fjället eller grantopparna.
När jag införskaffade mitt nya teleobjektiv Sony AF 500/4 G SSM hade jag djur och fåglar som finns i min närmiljö i åtanke. Men jag har också upptäckt att jag gärna och ofta använder det till att fotografera landskap och natur, både på frihand och med hjälp av stativ. Det här var första gången jag använde konverter tillsammans med objektivet för att fotografera en landskapsbild.
Bilden fotograferade jag i skymningen i förrgår. Men oj vad mörkt det hann bli innan jag kom ner från fjället och hittade min bil. Tur att pannlampan var med…
Det var det vackraste trädet i omgivningarna. Dess form och alla gula löv gav trädet sin vackra skepnad.
Vinden tilltog och fjällbjörken rörde sig i takt med blåsorkestern. I fjärran närmade sig ovädret.
På andra sidan trädet lyste solen genom lövverket. Där och då fick jag min bildidé.
Jag monterade en vidvinkelzoom på kameran, valde ISO-värdet 50, skruvade fast ett polarisationsfilter på objektivet och låste fast kameran på stativet. Sedan ställde jag in bländarvärdet på 22.
Exponeringen lyckades jag fördröja till en halv sekund. Det räckte för att fånga rörelsen i det gula trädet. Strålande…
Alltså, det är jätteroligt att skanna gamla fotografier, dia och negativ. En tidsresa…
Det senaste dagarna har jag gått på djupet i mitt gamla arkiv. Jag fann bland annat denna undervattensbild på rödingar.
Jag kommer ihåg tekniken bakom bilden. Jag hade kameran med blixten monterad i mitt Ewa-Marine undervattenhus tillsammans med mitt fasta 50 millimeters objektiv. Jag fotograferade med längre slutartid och hade synkat blixten på andra ridån. Känslan jag upplevde när jag upptäckte den framkallade bilden på ljusbordet minns jag med värme. Och det var nog mer tur än skicklighet…
Nu kan jag också erbjuda fotografiet som konstutskrift. Just kornigheten i denna bild är till fördel och ger en vacker karaktär på printen.
Hur gör man? Med en analog bild. Det var så länge sedan…
Jag har precis väckt liv i min gamla Imaconskanner. Ett förevigat ögonblick för ett sekel sedan har skannats, jag menar två decennier, knappt. Tror jag…
Flugfiskaren på bilden känns bekant på något vis. Dalgången likaså. Hmm…
Men jag finner ingen metadata. Det är helt blankt. På varenda rad. Inget årtal, eller klockslag. Ingen information vilket objektiv eller kamera som använts. Och inga GPS-koordinater. Var är bilden fotograferad? Jag famlar i mörkret och skulle verkligen behöva få korn på var jag är någonstans? Eller på någon pixel. Lite negativ blir jag…
Bilden har också en helt annan karraktär än mina skarpa och tilltalande RAW-filer från mina Sonykameror med samma bildformat. Jag fick till och med trycka på skärpa två gånger innan jag var nöjd med mig själv. Smart…
Och innan det var jag tvungen att städa. Nu snackar vi inte digitalt senorsmuts utan riktigt damm. Jag var tydligen inte helt fläckfri på den tiden heller…
Men. Det är lika roligt att fotografera nu. Som då…
Ett stort tack till Hans Grönlund som hjälpte mig att finna en G3:a till min skanner!
