Svartvitt
Nya konstutskrifter ska bli färdiga tavlor. Jag har bland annat skrivit ut en av mina bästa björnbilder i gråskala. Den fotograferade jag under en magisk praonatt i Wildlife Lapplands björngömsle. Fotografiet mäter hela 84 x 56 cm utskriven på bomullspapperet Epson Cold Press Natural 340 g/m².
Just tavlan med björnarna blir en ny utmaning, eftersom den blir större än vad jag tidigare ramat in. En väl tilltagen passepartout och ram adderar storlek till utskriften. Glaset ska passa i min snickrade träram m.m.
Tillsammans med två andra konstutskrifter ser jag fram mot att hänga upp dem som färdiga tavlor i galleriet på Saxnäsgården.
Hur som helst, här kommer jag lägga ut bilder under resans gång…
Färg i all ära men ett fotografi i månljusets gråskala har också sin alldeles egna karaktär som jag tycker om.
Min nya kamera Sony A7r II är fantastisk på att fånga information i motiv som vid detta fototillfälle. Det dynamiska omfånget en dröm att ta del av och information finns både i låg- och högdagrar på ett sätt jag inte sett tidigare. Därtill är det inget problem att fotografera med högre ISO-värden.
Svartvit mellanformatkänsla kan jag också skapa med min nya kamera Sony A7r II. Genom att fotografera tre bilder med ett objektiv som har shiftfunktion kan jag göra det utan att röra kameran. Sedan kan jag öppna bilderna i gråskala i Camera Raw, sammanfoga bilderna i Photoshop och beskära den stora bildfilen till en storlek som liknar mina analoga mellanformatsbilder.
Dessa bildfiler måste upplevas. Att försvinna in i bilden genom att förstora den på skärmen eller förädlad som en större utskrift…
Det här fotografiet gillade jag bäst när jag synade min framkallade svartvita analoga film som jag fick hem från framkallning häromdagen.
Jag skannade bilden med min Imaconskanner som styrs med hjälp av min gamla Apples Power Macitosh G3, överförde den via en hårddisk till min nya MacPro, öppnade den i Photoshop, beskar och inverterade bilden, städade bort all smuts och damm, justerade svart och vitpunkt, fixade kontrasten som jag ville ha den innan jag tog ner filen till en webbild för att till sista skärpa den för ändamålet…
Det är långsam process och det analoga minneskortet på 120-filmen har bara 10 bilders kapacitet.
Vad tycker jag? Jag gillar negativets format på 6 x7 cm, kornet och övergångarna från ljust till mörkt i bilden. Tidigare kunde den digitala bilden klippa i högdagrarna på ett sätt som inte var snyggt men det har blivit bättre och på min nyaste digitala kamera Sony a7r II är det dynamiska omfånget fantastiskt. Det finns också en känsla och karaktär i den analoga bilden som är tilltalande. Däremot är det lätt att fotografera många bilder som jag inte tycker sticker ut på något sätt men är ögonblicket väl valt och fångat är det en skön känsla att se den skannade bildfilen ta form på bildskärmen.
Vad är tanken med att fotografera analogt för mig? Jag har en jättefin utrustning. Mamiya 7 II med tre objektiv (43 mm, 80 mm, 150 mm) och panoramadapter 24 x 65 mm på småbildsfilm och kamerasystemets egna polarisationsfilter som går att använda på alla objektiv. Och så förstås min skanner Imacon Flextight Photo som är spindeln i processen. Första frågan är – ska jag ha kvar utrustningen? Fråga två – kan jag finna ett sätt att använda utrustningen tillsammans med någon film som ger mig fotografier som jag tycker om. I slutändan har jag också en dröm om att kunna erbjuda analoga fotografier som utskrifter i begränsade upplagor på konstpapper, om resultaten faller mig i smaken.
Jag kommer att fotografera digitalt som vanligt framöver, med min fantastiska Sony A7r II och trotjänaren Sony A99, men under en tid också smyga med den analoga kameran och fotografera när andan faller på. Jag har köpt in tre nya filmer. De svartvita filmerna Illford Delta 100 och Kodak Professional TMax 400 och den negativa färgfilmen Kodak Proffessional Ektar 100. Jag är också intresserad av att testa någon svartvit film med högre ljuskänslighet och någon av Kodaks Portrafilmer.
Fotografiet som jag visar här är fotograferat med Kodak Professional TMax 100.
Det framkallar ett sebegär. När jag tittar på de stora svartvita negativen på ljusbordet.
Nya bilder men ändå gamla.
Jag tror. Att jag laddade 120-filmen i min kameran sommaren 2013. Jag fotograferade några bilder då, några året därpå och de två sista för några veckor sedan. 10 bilder totalt.
Nyfiken är jag.
Undrar om det finns någon bild som blev bra?
Dimma, frost och plusgrader fram på dagen. Varken höst eller vinter.
Bilden är en av de första jag fotograferat med min nya kamera Sony A7r II och objektivet Sony Ziess Sonnar T* FE 55/1,8 ZA.
Kvaliteten på bildfilen då? Mycket detaljrik…
Hur gör man? Med en analog bild. Det var så länge sedan…
Jag har precis väckt liv i min gamla Imaconskanner. Ett förevigat ögonblick för ett sekel sedan har skannats, jag menar två decennier, knappt. Tror jag…
Flugfiskaren på bilden känns bekant på något vis. Dalgången likaså. Hmm…
Men jag finner ingen metadata. Det är helt blankt. På varenda rad. Inget årtal, eller klockslag. Ingen information vilket objektiv eller kamera som använts. Och inga GPS-koordinater. Var är bilden fotograferad? Jag famlar i mörkret och skulle verkligen behöva få korn på var jag är någonstans? Eller på någon pixel. Lite negativ blir jag…
Bilden har också en helt annan karraktär än mina skarpa och tilltalande RAW-filer från mina Sonykameror med samma bildformat. Jag fick till och med trycka på skärpa två gånger innan jag var nöjd med mig själv. Smart…
Och innan det var jag tvungen att städa. Nu snackar vi inte digitalt senorsmuts utan riktigt damm. Jag var tydligen inte helt fläckfri på den tiden heller…
Men. Det är lika roligt att fotografera nu. Som då…
Ett stort tack till Hans Grönlund som hjälpte mig att finna en G3:a till min skanner!
Min hemsida får ny skepnad. Under en tid kommer det att pågå arbete med den innan den är färdig…
Polarull sköter renoveringen.
Ibland.
Blir flugfiskedrömmar verkliga.
Nu.
Tillbaka i verkligheten…
Drömbrus och gråskala fixad i Camera Raw.
Jag hade min fokus på björn. Men från björngömslet fotar jag gärna annat, både djurliv och natur under tiden jag väntar…
På kvällen dök de upp, ett tranpar som tillbringade hela natten och morgonen runt gömslet. Det var en utmaning att fotografera dem. Det gäller att passa på när det är fint ljus och miljön är tilltalande.
Torrakan, myren och de små träden tycker jag ger en fin inramning på denna bild tillsammans med tranan i kvällsljuset.
Ett stort tack till Wildlife Lapland! Och till Viggo, Meja och Jonathan som gjorde mig sällskap. Klicka här för att se Jonathans bilder från tillfället.
Jag fick en beställning på ett nytt motiv som tavla.
Bilden fotograferade jag med en analog panoramakamera, Hasselblad Xpan, och analog film. Jag konverterade bilden till en gråskala och motivet höll för en panoramatavla i storleken 37 x 100 cm.
Den svartvita bilden är utskriven på en canvasduk, fernissad och uppspänd på en kilram.
Klicka här för prisuppgift.
Den brukar komma över mig vid några tillfällen varje vinter. En stark längtan efter sommaren och att flugfiska…
Just nu längtar jag till när den stora dagsländan har sin ystra dans. Eviga sommarnätter och kraftiga vakringar som guppar…
Tiden har kommit. Det är dags att montera upp flugbindningsstädet…
